en brokig flickas ord till du är

det slog mig
något mindre smärtsamt än en blixt från klar himmel
jag gömmer mig
från dig


hur många gånger har du sagt orden
jag vägrat begripa
innebörden


kärlek är intet vad jag förtjänar
jag vet det så väl
så jag flyr igen
in i böckerna


och du lämnar mig i ro
tills jag saknar dig
för mycket
för att lämna dig
kvar, bakom


i min närhet
omger
alltid
du
lyser igenom
mörkret


var gång jag åter finner rösten
ropar ditt namn
här, nära
du möter mig


alltid lika tålmodig
alltid med lika stor förundran i blicken
du är


åter igen
finner stigen
den krokiga, raknar under mina fötter
finner tröst i din närvaro


kyssar av liv
och jag skälver
du är


kyssar av liv
och jag förlorar mig själv
i innerligheten


ett enda begär
att vara nära dig
lära känna dig
du är


en enda uppenbarad hemlighet
jag är
din
för evigt
och vi vet
du är